fredag 14 januari 2011

Utmaningen 7 - min bästa vän

"En för alla - alla för en"

Funderade ett tag om jag skulle struna i den här utmaningen också, för att det är svårt att skriva om mina 2 bästa vänner. Hur ska jag få till ett blogginlägg där jag på bästa sätt kan beskriva mina 2 själsfränder utan att för dens skull gå in på för djupa detaljer om dom eller för att riskera att glömma bort viktiga detaljer som gör att jag älskar dom? Därför väljer jag att skriva det kortfattat och konsist.


Evelina. Jag. Challe
2008
 Evelina

Vi "träffades" på nätet, när Playahead fortfarande fanns, en community (precis som facebook) där jag jobbade som administratör och Evelina va en flitig besökare. Hon va bosatt i Nynäshamn och hade via nätet träffat en kille "F" som hon va nyfiken på som bodde ett stenkast från mig. I ett brev frågade hon om jag kände honom, och om jag hade nåt intressant att berätta om honom. Tyvärr visade det sig att jag inte kände honom, men jag och Evelina fortsatte att ha kontakt över nätet och ett år senare bodde hon och "F" i ett radhus i Järfälla och vänskapen var ett faktum.
Sen den dagen har vi varit bästa vänner, aldrig varit osams eller faktiskt ens tjafsat om nånting. Vi är väldigt lika som personer, och känner varann utan och innan och det kanske gör att vi aldrig trampar varann på tårna. Sen gör nog det finska blodet att vi har en speciell förståelse för varann, och många gånger vet vi precis hur den andra tänker, utan att man behöver säga nåt. Vår vänskap har alltid varit på ett mer "systerligt plan", och faktiskt är det sällan vi har festat tillsammans. Vår grej är mer att ta långa promenader och åka till hundgården och rasta både våra hundar och våra tankar, eller att laga mat ihop och sen kolla en film. Ärlighet och respekt för den andres åsikter är A och O i vårat förhållande. Jag lovade henne för 7 år sen att hon skulle bli Gudmor till mitt första barn, och det löftet står kvar än idag.

Challe

Charlotte lärde jag känna via Evelina, när dom i sin tur va arbetskamrater på Pressbyrån för drygt 5 år sen.Vår vänskap började på en bänk utanför ett Shell-mack en sommar, där vi fortfarande möts på sena sommarkvällar och käkar varmkorv och dricker kaffe.
Jag och Challe va båda singlar när vi började umgås, vilket såklart ledde till att vi hade fest och killar som gemensamt intresse. Livet lekte och vi styrde upp party på både hemmaplan och bortaplan, ibland flera gånger i veckan. Vi fixade vip-kort på Garbo, gick in gratis på klubbar, styrde upp middagar med "kändisar" som Michael Brinkenstjärna och Niclas Wahlgren.
Vi har haft mycket kul tillsammans under resan vi lärt känna varann. Men vår vänskap har givetvis en djupare nivå också. Vi har massor gemensamt i våra förflutna och har en speciell förståelse för varandras tankar och funderingar kring framtiden, som svetsar oss samman. Jag har många gånger känt mig som en "modersfigur" för Challe, trots att jag många gånger sprungit till henne gråtandes som ett litet barn. Challe är en ödmjuk, känslig och helt underbar tjej, som ställer upp för alla andra utan att nånsin kräva nånting i retur.

Gemensamt för dessa två tjejer är att dom bara inte är mina bästa vänner, dom är också varandas bästa vänner, Vi är de tre musketörerna. En trekant som ingen nånsin kommer att kunna bryta. Förtroendet oss tre emellan är något jag sällan skådat. Vi berättar allt för varandra, och det finns inget dom inte vet om mig. Och bäst av allt är att jag aldrig känt mig dömd för nånting jag gjort i mitt liv, dom har funnits vid min sida i vått och torrt. Och jag kan i ärlighetens namn säga att jag aldrig varit besviken på någon av dom, vilket kanske låter otroligt, men sant!

Jag älskar er tjejer, ni är de absolut finaste vänner och
flickvänner och döttrar och blivande mammor som finns!
Och jag är för alltid tacksam att jag fått dela många fina år med er!



Jag har det absolut bästa sättet att beskriva våra personligheter och vår vänskap på, och det är genom denna bild. Ni som sett serien eller filmerna vet ju precis vad jag snackar om!


2 kommentarer:

  1. vad bra du skriver mari ! jag ska följa din blogg lite då och då :) kram

    SvaraRadera
  2. Tack Angela! :)

    Det är ett kul tidsfördriv när man är mammaledig, samt att det är skönt att få ner känslorna svart på vitt ibland. kram

    SvaraRadera